Om tid

Publicerat: 2011-12-08 | 18:49:35 i Ordlek och tankar
Det finns här i världen en stor men ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin på den. De flesta accepterar den vara och undrar aldrig över den. Denna hemlighet är tiden.

Vi har almanackor och klockor att mäta den med, men det säger inte särskilt mycket, för varenda människa vet ju att en enda timme ibland kan kännas som en evighet, men tvärtom också kan rusa iväg som bara ett ögonblick – allt efter vad man upp- lever under den där timmen.
Ty tid är liv. Och livet bor i hjärtat.
Det finns här i världen en stor men ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin på den. De flesta accepterar den bara och undrar aldrig över den. Denna hemlighet är tiden. Vi har almanackor och klockor att mäta den med, men det säger inte särskilt mycket, för varenda människa vet ju att en enda timme ibland kan kännas som en evighet, men tvärtom också kan rusa iväg som bara ett ögonblick – allt efter vad man upplever under den där timmen. Ty tid är liv. Och livet bor i hjärtat. För precis som människorna har ögon för att kunna se ljuset, och öron för att kunna höra tonerna, har hon också ett hjärta för att kunna förnimma och ta till vara tiden. Och all sådan tid som inte tas till vara med hjärtat, den är lika hopplöst förlorad som regnbågens färger för en blind och en fågels sång för en döv. Men tyvärr finns det också blinda och döva hjärtan som inte tar någonting alls tillvara, fast de klappar och slår.

Ur "Momo eller kampen om tiden" av Michael Ende.

Om vardagsliv i Budapest

Publicerat: 2011-10-11 | 21:14:24 i Ordlek och tankar


Lugnet efter stormen. Tony och Mai har åkt hem och jag är tillbaka i skolan igen. Låter verkligheten komma ifatt, jagar mellan klassrum och lektioner, lär mig om gener, om temprament och om heroinmissbruk, är tom på energi, sitter på bussar, tunnelbanor och spårvagnar med den obligatoriska "levande död"-blicken, vibrerar inte nämnvärt, klär mig för lite den ena dagen och för mycket den andra eftersom vädret här har fått beslutsångest, scannar böcker, äter tonfisk och mera tonfisk, känner in kroppens signaler, lyssnar på Snow patrol - Chasing cars om och om och om och om igen i all evighet eftersom musik är det närmaste jag kommer dig och då.

Om pengar

Publicerat: 2011-10-05 | 17:00:00 i Ordlek och tankar


Ungerns valuta heter Forint. Det är ett av de vackraste orden jag vet. Forint. Det låter ungefär som en sällsynt och bländande vacker ädelsten. Rubin, Smaragd, Safir, Forint. Ni hör ju! Forinter är inte så sällsynta dock, utan det är lätt att ha gott om dem sett till antalet nollor. Detta är t.ex. första gången i mitt liv jag kan kalla mig för miljonär. Emma var tidigt skyldig mig 22 000. Och min, Emmas och Natalis första middag här landade på 16 000. Jag betalar med 200-mynt och 20 000-sedlar. Det känns så overkligt, lite som monopolpengar.

Om att säga hej då till ett äventyr och hej till ett annat

Publicerat: 2011-09-04 | 18:30:00 i Ordlek och tankar


En sommar passerade i ett ögonblick. I Juni skakade jag av mig vintertröttheten och smakade försiktigt på världen igen. Juli flög skrattande genom luften iförd ögonbindel med solsken i fickorna. Sommaren fyllde mina ådror med iver och jag var klarvaken till och med i sömnen. Augusti var lite av sista chansen. Dimmiga promenader, filmmys, tamburförlamning och avskedsomfamningar. Ses vi verkligen igen? September föste undan sommaren, förtrollningen bröts och kvar blev ett ändlöst ingenting. Hur kan något så tomt väga så tungt?
Men livet är cirkulärt och varje
slut är en början
En sommar passerade i ett ögonblick, men en ny sommar tar vid. Kanske bättre, kanske bara annorlunda. 68 kvadrat fick inte plats i min resväska, men skor, klänningar och kamerautrustning trängs tillsammans på alldeles för liten yta. Det gäller att prioritera.
Jag är redo, för vad som än väntar. Hej då älskade Sverige. Helló Magyarország!!