Lastingmoments

(Några bilder från min och Emmas lägenhet)

Första dagen i Budapest var lite som en explosion av nya intryck. Det var tröttsamt, förväntansfullt, overkligt, spännande, jobbigt och härligt i en salig mix. Mitt första möte med staden började inget vidare. Ett bagage som inte kom, en automat som inte ville acceptera mitt VISA-kort, tröttsam information följt av tretusen signaturer på olika papper rörande hyreskontraktet och en vilsenhet på gator, bussar och tunnelbanor. Det är lite som att gå omkring utan att veta var man ska sätta fötterna, så man sätter ner dem lite varsomhelst och till slut vet man inte var fötterna är och vilken fot som är vilken. Man snubblar mest omkring och vill tillbaka till det som känns igen. Lite så kändes det. Men så innehöll dagen några guldkorn också. Som tex att två mentorer från skolan mötte oss på flygplatsen och hjälpte oss till lägenheterna, att kvällspromenera i stan och efter Donau, att äta gott och dricka rosévin på en uteservering och att vädret fortfarande är klänningvarmt dag som kväll.

Andra dagen var riktigt fin. Vi hade registrering och information i den byggnad där vi ska ha de flesta kurser denna termin, så nu har jag träffat en del personal och andra utbytesstudenter från världens alla hörn. Jag har skaffat ungerst mobilnummer och köpt ett månadskort på tunnelbanan/bussen/spårvagenen (för endast 120 kr!!!) Och på kvällen följde vi våra mentorer på en riktigt galen och rolig pubrunda. Mer om det samt bilder från kvällen kommer senare.

Det känns overkligt att jag bor här nu. Staden, människorna, lägenheten – allt känns som något jag har till låns i högst en vecka eller så, lite som på semester. Men jag ser fram emot att göra denna stad till min :)